Tömkörde idag lite fortsättning på gårddagens övning (som jag förövrigt inte skrivit om för det gick åt helvete) skillnaden är bara att igår hade jag grimma och idag träns. Igår var han sjukt jobbig, springig, ofokuserad, ville inte alls och nej ursh. Idag var han fin och en riktig pudding!

Efter framskrittningen började jag plocka ihop honom, lite tempoväxlingar, halter, mängder av volter och jobbade framför allt på att försöka ställa igen honom i kroppen. Helt plötsligt blev han jätte tjaffsig i munnen och började pilla som tusan med tungan. Herren hade då lyckats lägga tungan över bettet så fick knäppa loss bettet på ena sidan och lägga det rätt.

Efter det var han så sjukt fin, ännu finare än senaste passet då allt bara stämde. Så himla nöjd!
Ökade, minskade lite lätt. Jobbade en hel del på stora mitt volten och gick lite närmare honom för att själv kunna få lite bättre känsla och kunna komma åt han bättre. Han 'sög' på bettet, var mjuk och fin i mun och kropp, lyhörd och allt bara stämde. Jädra skit att han ska vara så liten för idag hade han verkligen ridhästpotential ;)

Körsbäret på glassen var att han behöll sig lugn genom hela passet och lika så jag vilket är en bedrift! Han brusade upp en smula när de andra hästarna lämnade ridhuset men han kom tillbaka relativt fort. Vilken känsla!

Imorgon ska vi ut och leka i snön har jag tänkt :)

Det blir bra sen när han byggt lite muskler med ;)
Hullmässigt känns det som att det händer nått hela tiden!