Respekt, en bristvara i fröken Camellies liv. Såhär gjorde jag!

Respekten som inte fanns, ja det är en historia för sig själv. Jag valde att ta ut en natural horsemanship tränare efter som att jag ansåg att mina kunskaper inte räckte till inom det området och alldeles för farligt för att experimentera med själv.
Träningen slutade i katastrof, tränaren råkade när det gick som bäst vända ryggen åt henne och fick en spark i magen sekunden efter. När jag sedan skulle ta över och arbetet gick riktigt bra igen så gick hon till attack och stegrade mot mig och jag fick en spark över höften av ett framben.

Som ni förstår blev hon helt plötsligt farlig och jag började på allvar att arbeta henne från marken. Hon visade ofta tendenser till att sparka och att ''sätta sig på mig'' genom att hon flytta på mig. Jag blev trött på henne och började arbeta flytta för tryck, gav henne inget utrymme till att sparka genom att alltid ha ett grimskaft som länk mellan oss. När hon tjurade ihop och dominerade - då hon tänkte sparka det vill säga så böjde jag halsen på henne och flyttade henne. Om detta är NH-korrekt struntade jag fullständigt i. Men det funkade.

Vi hade hållt på med detta i runda slängar, 1½ månad och det funkade bra i gången men i boxen ville jag inte riktigt gå in i onödan efter som att det var ''hennes'' område. Men såklart är det inte acceptabelt heller och i och med att sparkar kan ha livshotande utgångar så provocerade jag henne vid ett tillfälle. Klev in, flyttade henne och märkte direkt att om jag står kvar kommer jag få ont. Jag klev ut, hämtade ett spö och klev in igen. Gjorde likadant igen, flyttade henne och hon hotar mig. Nu förespråkar jag absolut inte våld och absolut inte som första lösning men nu hade jag traglat så pass länge och med andra människor springandes i stallet insåg jag att nästa gång kan någon bli sparkad.

Efter detta tillfälle har jag aldrig haft några problem, hon vet sin plats i vår lilla tvåmanna flock och det är inte hon som är ledare.