Idag ska jag ha en klapp på huvudet, red upp till ridhuset tillsammans med Li och Bonnis. Fick agera filmare efter som att han ska säljas.

Mellie var super duktig i ridhuset och höll sig mestadels på spåret där hon även hör hemma. Inte alls så vingligt som jag förväntade mig utan hon tuffade på i samma bråtska som alltid. Hörnen var lite otäcka samt spegeln men i slutet slappnade hon av bra och vi kunde ta lite trav i båda varven. Hon lyssnade strålande bra på hjälper förutom att hon hade lite bråttom att komma iväg från halterna.

När vi skulle rida hem igen så halkade hon ju självklart (!!!) efter ett sådant positivt ridpass i backen och skrapade upp fram knäna. Dock blev det bara hårlöst på dessa ställena :) Tur det, såg framför mig hur hon skrapade upp in till knäskålen...

Är du också sån som alltid tror det värsta?