Dagens heta - förstärka hjälperna. Fann denna text på en blogg med samma genre som jag, unghäst träning. Jag är väldigt mycket emot spö och sporrar på hästar som är skänkeldöva och i min mening borde man kliva av hästen och ta ett steg tillbaka. Varför har hästen blivit döv i mun/sidorna? Antagligen sitter felet hos dig själv som ryttare om man är den enda ryttaren på hästen. När man väl insett detta kan man hoppa upp igen och sedan är det bara att börja om från scratch. Små hjälper som man gradvis ökar tills hästen lyssnar på vad man ber den om. Varför börja med att skrika när man vill ha en häst som kan läsa dina tankar?

Vad tycker Du?

I det översta stycket, för att citera skribenten "Har man en känslig häst räcker det kanske med det ena."
Har man en känslighäst - använd inget av det. Inte utav den anledningen som skribenten menar. Sporrar, spö och alla hjälpmedel ska användas med respekt och -iallafall för mig- endast som en förlängd arm och väldigt sällan.

Min förra häst red jag enbart med sporrar på när vi skulle öva skolor då jag ville ha finkänsligheten, att göra en sidvärtsrörelse ska inte kräva mer än tyngd och blick.

För att avsluta det hela, sporrar eller spö i drivningssyfte på unghäst är stort nej. Har du fått en unghäst skänkeldöv ska du inte rida unghäst helt enkelt. Spö har jag med mig på Mellie men enbart i korrigeringssyfte och absolut inte för att driva henne. Används väldigt väldigt sällan.