Och vad glad jag är att jag tömkörde! Först tänkte jag, han har nog träningsvärk idag så tar det lugnt. Icke full kareta med huvudet kastandes, taktade, studsade och var så jädra pigg. Och om han orkade med att busa orkade han antagligen med lite tuffare träning.

För det första hade jag hängt på achennosgrimman efter två nya hål (den övre nosgrimman var för liten så fick göra ett hål nästan längst ut och snokremmen var för lång så fick göra ett hål tio cm in på den) och jag tror han gillade den faktiskt. Han var mycket lugnare i munnen och det uppskattades.

Iallfall, började med lite övergångar och halter samt mjuka upp han i sidorna med endel böjda spår. Som vanligt med andra ord, han var ganska ofokuserad efter som att vi var fullt ridhus med totalt fem pollar i ridhuset. Och skulle studsa, greja med huvudet och trava. Men efter lite övertalan började han lyssna och vi la in lite tempoväxlingar i både skritten och traven. Lyssnade kalas bra efter en stund och en hel del upprepningar.

Efter det var det som en blixt från klar himmel, allt bara lossnade. Helt fantastisk var han!
Dels arbetade han korrekt genom kroppen, hade bra undertramp och var väldigt lyhörd på mig. Mjuk och alldeles underbar. Så då testade jag att svänga in han så att han var placerad ett par meter innanför spåret och sedan flytta ut honom i både skritt och trav. HAN SATTE DOM! Sidvärtsen bara var där, han flyttade klockrent förutom att han inte var ställd i rörelseriktningen men det kändes överkurs. Detta är typ 3e passet jag provar att flytta honom och det har aldrig gått så bra innan.

I slutet av passet fick en av små tjejerna som inte red prova att tömköra i avskrittningen (här gäller det att deligera ut det mindre roliga ;) ) och han lyssnade förvånandsvärt bra på henne men han kände att det gick någon bakom som inte var fullt lika sträng och tydlig. De var väldigt söta kan man ju säga när han hux flux svänger vänster och hennes kommentar "Jaha, men hit skulle vi ju inte?"

Och när jag skulle hänga upp grejerna i sadelkammaren kom en av tjejernas pappa fram och gav oss beröm för att det såg så trevligt och lydigt ut. TACK!